domingo, 28 de agosto de 2016

"A maior declaração de amor a se dizer a alguém é um sincero: - VEM COMIGO!"



  
Salesperson “seiãls.pãrsãn’ Vendedor (a)
Salesman “seiãls.mén’ Vendedor
Saleswoman “seiãls.uãmãn’ Vendedora
Clerk “klãrk” Balconista, vendedor (a), atendente.
Can I help you? (Posso te ajudar?) “kenai rélp iu?”
May I help you? (Posso te ajudar?) “mei ai rélp iu?”
No, thanks. I’m Just looking “nãu, thenks. Aim jhãst  lukin” (Não, obrigado. Só estou olhando)
Yes, please. I’m looking for… “iés, pliz. Aim lukin for…” (Sim, por favor. Eu estou procurando por...)
What can I do for you? “uat kenai du for iu?” (O que posso fazer por você?)
Have you been helped? “rév iu bin rélpt?” (Você já foi atendido?)
Not yet. “nót iét” (Ainda não)
Yes, thank you. “iés, thenks” (Sim, obrigado)
Do you have this in blue/gray/red/white/pink? “du iu rév des in blu/grei/wréd/uait/pink? (Você tem este em azul/cinza/vermelho/branco/rosa?)
Do you have this in a bigger size/smaller size? “du iu rév des in a beguer saiz/smolãr saiz?” (Você tem este em um tamanho maior/em um tamanho menor?)
S – Small “smol” (Pequeno)
M – Medium “mídium” (Médio)
L – Large “larjhi” (Grande)
XL – Extra large “ekstra larjhi” (Extra grande)
What size do you take/wear? “uat saiz du iu teik/uér?” (Que tamanho você usa/veste?)
My size is…. “mai saiz iz…..” (Meu número é...)
Where’s the shoes section? “uérs dã shus sékshãn?” (Onde está a sessão de sapatos?)
Do you have anything cheaper than this? “du iu rév enithin tchipãr dan des?” (Você tem algo mais barato que isto?)
Where are the changing rooms/dressing rooms/fitting rooms? “uér ar dã tchanjhin wrums/drésin wrums/fítin wrums?” (Onde fica o provador?)
Can I try these/them on? “kenai trai diz/dem ón?” (Posso provar esses/prova-los?)
Can I try this/it on? kenai trai des/et ón?” (Posso provar esse aqui/prova-lo?)
Can I have this gift-wrapped, please?kenai rév des guift-wrépt, pliz?” (Você pode embrulhar este para presente, por favor?)
Will that be cash or charge/credit? “uil dét bi késh or tcharjhi/krédit?” (Você vai pagar em dinheiro ou cartão?)
Cash “késh" (Dinheiro)
Credit “krédit” (Cartão)
Obs. Mesmo que seu cartão seja a forma ‘débito’, use a palavra em inglês ‘CREDIT’ para mencionar a forma de pagamento.
Thanks for your help. I might come back later. “thenks for iór rélp. Ai mait kãm bék leitãr” (Obrigado por sua ajuda. Talvez eu volte mais tarde)


quarta-feira, 24 de agosto de 2016


"Não deixaremos de explorar e, ao término da nossa exploração deveremos chegar ao ponto de partida e conhecer esse lugar pela primeira vez".






Short stay car park/Short stay parking: “xort stei kar park/xort stei parkin”
Short term car park/Short term parking: “xort têrm kar park/xort têrm parkin”  
(Área do estacionamento que os carros devem ficar por um curto prazo de tempo)




Long stay car park/Long stay parking: “lon stei kar park/lon stei parkin”
Long term car park/Long term parking: “lon têrm kar park/long têrm parkin”
(Área do estacionamento que os carros devem ficar por um curto prazo de tempo)


Arrivals: “ãwãraivãls” (Chegadas)



International check-in (only): “intãrnéshãnãl tchék-in (onli)” Check-in internacional (somente)

Departures: “dipartchãrs” (Partidas/Embarques)

All departures gates: “ol dipartchãrs gueits” (Todos os portões de embarque)

        

International departures: “intãrnéshãnãl dipartchãrs” (Embarques internacionais)

Departure lounge: “dipartchãrs launjhi” (Salão de espera)

Domestic flight: “dãmestik flait” (Voos domésticos – dentro do país)

Toilets/Restroom/W.C.: “toilits/wréstrum/dãbliu.ci” (Banheiros)







Information: “informeishãn” (Balcão de informação)


Ticket Office/Ticketing/Ticket Sales: “tikit ófis/tikitin/tikit seiãls” (Bilheteria)


Lockers/Baggage locker/Left luggage: “lókãrs/béguijhi lókãrs/left lãguijhi” (Armários para guardar malas)



Payphones/Public telephones: “peifonz/pãblik télefonz” (Telefone público ou orelhão)



Restaurant/Food Court/Food: “wrestãran/fud kort/fud” (Restaurante/Área de alimentação)

  

Duty Free Shop: “diuti fri shop”
Duty & Tax Free Shop: “diuti énd téks fri shop”
Duty Free Store: “diuti fri stór”
(Lojas que vendem uma diversidade de produtos livres de impostos)





Cash Refund: “késh wrifãnd”
Tax Refund: “téks wrifãnd”
(Local onde seu dinheiro é restituído. É o local que faz a devolução do dinheiro que você pagou em impostos)

          

Transfers: “trensfers” (Área onde há veículos aguardando os passageiros para transportá-los a outros lugares)


Flight Connections: “flait kãnékshãns” (Conexões de voo) Esta é a área que você deve procurar se você está fazendo uma conexão no aeroporto para seguir ao seu destino final.



Baggage Claim: “béguijhi kleim” (Retirada de bagagem)


Self-bag drop: “sélf-bég drop” (Local onde você faz o seu próprio check-in sem precisar de um atendente e despacha a sua mala)



Passport Control: “pésport kãntrol” (Inspeção de passaporte)

Customs: “kãstãmz” (Alfândega)


Taxis: “téksis” (Táxis)

Car hire/Car Rental: “kar raiãr/kar wrentãl” (Locadora de Veículos)


NOSSO CANAL



quarta-feira, 17 de agosto de 2016

"Riqueza é a capacidade de experimentar a vida plenamente".

Termos em Inglês usados no Aeroporto 
Layover or Connection “leiãuvãr or kãnécshãn” (Parada ou Conexão)
Stopover “stópãuvãr” (Parada ou Escala)
A non-stop flight “a nan-stóp flait” (Voo direto)
Overbooking “ãuvãrbukin” (Reserva ou venda de passagens fica acima do número de lugares realmente disponíveis no avião).
One-way ticket “uãn-uei tikit” (Passagem de ida)
Round-trip or Return ticket “wraund trip or writãrn tikit” (Passagem de ida e volta)
Shuttle bus “shãrou bãs” (Ônibus de Traslado)
Jet lag “jhét lég” (Sintoma de cansaço extremo por conta de uma viagem de longas horas)
To be Jet-lagged “tu bi jhét léguid” (Estar afetado pelo Jet lag; estar com Jet lag)
To have (bad) Jet lag ; to get (bad) jet lag “tu rév béd jhét lég”; “tu guét béd jhét lég” (Ficar/Estar com um jet lag horrível)
Every time I fly to the States, I get really bad jet lag. “évri taim ai flai tu dã steits, ai guét wrilí béd jhét lég” (Toda vez que eu vou para os EUA, eu fico com um terrível jet lag)
She feels tired because of the jet lag. “xi fils taiãrd bikaz ãv dã jhét lég” (Ela sempre se sente cansada por causa do jet lag)
It sounds like you are jet-lagged. Try and get some sleep. “et saunds laik iu ar jhét-léguid. Trai énd guét sãm slip”
Jet-lagged travelers complain about lack of sleep and its consequences. “jhét-léguid trévãlãrs kãmplein abaut lék ãv slip énd ets kãnsikuãnsis” (Os viajantes com jet lag reclamam de falta de sono e suas consequências)

NOSSO CANAL



terça-feira, 16 de agosto de 2016

 "Viajar nunca é demais"

Se você pediu frango ao invés de bife para o flight attendant, diga:
Excuse me. I ordered chicken, not beef. Can you switch it for me, please?
“ikskiuz mi. ai ordãrd tchiken, nat bíf. Keniu suitchit for mi, pliz?”          
(Com licença. Eu pedi frango, não bife. Você pode trocar isso para mim, por favor?)
Mas caso você pediu carne ao invés de frango, você diz:
Excuse me. I ordered beef, not chicken. Can you switch it for me, please?
“ikskiuz mi. ai ordãrd bíf, nat tchiken. Keniu suitchit for mi, pliz?”
(Com licença. Eu pedi bife, não frango. Você pode trocar isso para mim, por favor?) 
Which snacks would you like? (ou)
“uitch snéks uld iu laik?”
(Qual lanchinho você gostaria?)
Which one would you like?
“uitch uãn uld iu laik?”
(Qual lanchinho você gostaria? ? Qual deles você gostaria?)
 This one, please. (Aponte para o snack quando você não sabe o nome e diga “this one, please”
“des uãn, pliz”  (Este aqui, por favor)
All of them (ou)
“ól av dem” ou “ólav-dem”
(Todos)
One of each
“uãn av itch”
(Um de cada) 
Do you have any vegetarian meals? I don’t eat meat.
“do iu rév ení vejhitewriãn mí-ils? Ai don ít mít”
(Você tem alguma refeição vegetariana? Eu não como carne.
Agora imagine você sentado no assento do meio ou da janela e durante a viagem você precisa ir ao banheiro, só que para isso você vai pedir licença ao passageiro do lado para você passar:
I’m really sorry to bother you, but I need to go to the toilet.
“aim wrilí sawrí tu badãr iu, bãt ai níd tu go tu dã toilit”
(Sinto muito te incomodar, mas eu preciso ir ao banheiro) 
Excuse me, I need to go to the toilet.
“ikskiuz mi, ai níd tu go tu dã toilit”
(Com licença, eu preciso ir ao banheiro)
Use as palavras: Sorry? “sawrí” Ou Pardon? “pardãn” se você quer que a pessoa repita o que ela disse para você. (Desculpe?/Perdão?) no sentido de repita, por favor.
Lembre-se turista:
It’s not allowed to smoke on board. (Você sempre ouvirá esta informação de segurança do flight attendant)
“its nat ãlaud tu smãuk on bord”
(Não é permitido fumar no avião)


segunda-feira, 8 de agosto de 2016


'Viajar é viver'




Excuse me, where’s the American Airlines check-in desk?
‘ikskiuz mi, uérs di ãmériken érlains tchék-in désk?’
(Com licença, onde fica o balcão de atendimento da cia American Airlines?)
Where’s the terminal 4?
‘uérs dã terminal fór?’
(Onde fica o terminal 4?)
Where’s the gate 36?
‘uérs dã gueit thirdí six?’
(Onde fica o portão 36?)
Please mark this bag as “fragile”
‘pliz mark des és bég fréjhaiol/fréjhol’
(Por favor, marque esta bolsa como ‘frágil’)
Please mark that as “fragile”
‘pliz mark dét és “fréjhaiol”/fréjhol”
(Por favor, marque ela como ‘frágil’
Is the flight on time?
‘iz dã flai on taim?’
(O voo sairá na hora marcada?)
Where’s the toilet?
‘uérs dã toilit?’
(Onde fica o banheiro?)

Where’s Lost and Found?
‘uérs lóst énd faund’?
(Onde fica a área de achados e perdidos?)
Where are the lockers?
‘uér ar dã lakãrs?’
(Onde estão os armários?)
How can I get internet?
‘rao kenai guét internet’?
(Como posso obter internet?) 

Na Área de Segurança do Aeroporto

Could you take off your......, please?
(coat, shoes, belt, accessories, bracelets, necklace, rings…)
‘kuld iu teik óf iór……, pliz?’
(‘kãut, xus, belt, ãksésãriez, néklis, wrings….)
(Você poderia tirar os seus….., por favor?)
(casaco, sapatos, cinto, acessórios, pulseiras, colar, anéis...)
Could you take off your belt, please?
‘kuld iu teik óf iór belt, pliz?’
(Você poderia tirar o seu cinto, por favor?)
Could you put any metallic objects into the tray, please?
‘kuld iu put ení metélik abjhekts into dã trei, pliz?’
(Você poderia colocar todos os objetos metálicos na bandeja, por favor?)
Please empty your pockets.
‘pliz empty iór paktis’
(Por favor, esvazie os seus bolsos)
Please take your laptop out of its case.
‘pliz teik iór léptóp aut ãv its keis’
(Por favor tire o seu laptop da maleta)
I’m afraid you can’t take that through
‘aim ãfreid iu kent teik dét sru’ (para pronunciar o som do ‘th’ coloque a língua entre os dentes e assopre. Quando você fizer isso vai perceber que não sairá nem um som, pois esta pronúncia é chamada ‘voiceless’ – ‘afônico’
(Infelizmente você não poderá levar) 
Your key set off the metal detector
‘iór kí sét óf dã metol ditéktãr’
(A sua chave acionou o detector de metal)

Your key went off the metal detector
‘iór kí uent óf dã metol ditéktãr’
(A sua chave acionou o detector de metal)

DEPARTURE LOUNGE
‘dipartchãr launjh’
(Sala de espera para embarque)
There has been a gate change
‘dér rés bin a gueit tcheinjh’
(Houve uma mudança de portão) 
United Airlines flight 880 to Miami is now boarding
‘iunaitid érlains flait eit eit ziwrãu tu Miami is nau bordin’
(Voo 880 da cia United Airlines para Miami está embarcando)
Please have your boarding pass and identification ready for boarding
‘pliz rév iór bordin pés énd aidentifikeishãn wrédí for bordin’
(Por favor, tenha em mãos o seu cartão de embarque e identificação para embarcar)
We’d like to invite our first and business class passengers to board
‘uid laik tu invait ãur fãrst énd bizinis klés péssenjhers tu bord’
(Gostaríamos de convidar os nossos passageiros da primeira classe e classe executiva para embarcar)
We’re now inviting passengers with small children and any passengers requiring special assistance to begin boarding
‘uir nau invaitin péssenjhers uith smól tchildren énd ení péssenjhers wrikuaiãwrin spéxãl assístens tu biguiín bordin’
(Convidamos os passageiros com crianças pequenas e que necessitam de assistência especial para iniciar o embarque)
This is the final boarding call for United Airlines flight 880 to Miami.
‘des is dã fainãl bordin kól for iunaitid érlains flait eit eit ziwrãu tu Miami’
(Esta é a última chamada para embarcar no voo 880 da cia United Airlines para Miami)
Last call for passenger Smith travelling to Miami, please proceed immediately to gate number 32.
‘lést lól for péssenjher Smith trévãlin tu Miami, pliz prãsíd immidiãtli tu gueit number thirdí tu’
(Última chamada para o passageiro Smith voando para Miami, por favor, prossiga imediatamente ao portão 32)
Passenger John Smith, please proceed to the United Airlines desk at gate 32.
‘péssenjher John Smith, pliz prasíd tu dã iunaitid érlains désk ét gueit thirdí tu’
(Passageiro John Smith, por favor, prossiga ao portão 32 da cia United Airlines)
I’d like to apologize for the delay.
‘aid laik tu ãpalãghaiz for dã dilei’
(Gostaria de me desculpar pelo atraso)
We’d like to apologize for the delay.
‘uid laik tu ãpalãghaiz for dã dilei’
(Gostaríamos de nos desculpar pelo atraso)

NOSSO CANAL